Advent & Jul

Advent - en andlig förberedelse

Första advent inleder hela kyrkoåret och är ursprungligen första dagen i julfastan – en förberedelsetid för Jesus ankomst. Adventsljusen symboliserar att Världens ljus, Jesus Kristus, nalkas.

Luciadagen

Legenden om S:ta Lucia finns i olika versi­­oner. Legenden berättar om en ung kvinna i Syrakusa på Sicilien i början av 300-talet e.kr. Mycket tyder på att hon är en historisk person. Minnet av henne firades redan på 400-talet. Enligt legenden vandrade Lucia omkring bland de fattiga och förföljda kristna. Med ljus i sitt hår och med händerna fria att dela ut bröd och förmedla ett hopp om ett bättre liv, blev hon ett ljus i mörkret för många människor. Lucias handlande blir en förebild för människor. Här i Sverige firar vi Lucia på vårt eget sätt.

Julen - helig och vardagsnära

Julen är tillsammans med påsken kyrko­årets viktigaste högtider. Under julen firar vi Jesus födelse. Gud kom till världen som människa genom sin son Jesus. Gud har genom honom levt ett alltigenom mänskligt liv här på jorden. Han har gått före oss i allt och vet allt om hur det är att vara människa. Detta är inkarnationens mysterium och är en av grundpelarna i den kristna tron.

En annan grundpelare är löftet om ett evigt liv som påsken berättar om. Genom uppståndelsen på påsknatten banar Jesus väg för livet genom döden och till liv igen. 

Varför firar vi jul den 25 december

Enligt gammal tradition börjar helgfirandet klockan sex dagen före den riktiga dagen. Det är förklaringen till att vi firar julens höjdpunkt redan på kvällen den 24 december.

Att Jesus är född den 25 december förklarade en grupp fromma redan på 300-talet med att Maria ska ha blivit gravid den 25 mars, nio månader tidigare. Hon blev havande genom den helige Ande och fick bud av ängeln Gabriel att hon skulle föda en son och att han skulle heta Jesus. Att Maria blev med barn den 25 mars förklarar de med att Gud skapade världen den dag när dag och natt är lika långa. De drog då slutsatsen att vårdagjämningen var skapelsens första dag, en tid då dag och natt är i harmoni och balans. Gud måste då också ha skapat Jesus liv samma dag som Han skapade himmel och jord, d v s den 25 mars. Allt detta som ett uttryck för Guds fullkomlighet.

Varför julklappar?

Julklapparna kan vi se som symboler för gåvor till det nyfödda Jesusbarnet. Men eftersom Jesus inte lever kroppsligt bland oss idag så ger vi gåvor till varandra istället. Liksom de tre vise männen kom med gåvor på Trettondagen så kommer vi med gåvor för att hylla Guds son.

Varför julgran?

Traditionen med julgran har kopplingar till ”livets träd” i paradiset. I Tyskland hade man under medeltiden som sed att uppföra paradisspel med tanke på Adams och Evas namnsdagar den 23 och 24 december. I spelen förekom ett paradisträd med äpplen, en symbol för livets träd som enligt skapelseberättelsen stod i Edens lustgård. Paradisträdet omvandlades sedan och blev till vår julgran. De röda och gula kulorna påminner oss om frukterna i trädet och stjärnan i granens topp är Betlehemsstjärnan.

Gemenskap eller ensamhet

För många barn och vuxna är julen en av årets absoluta höjdpunkter, en helg med stora förväntningar på gemenskap, stämning, värme, glädje och överraskningar. För många är julen släkthelgen framför andra helger. För andra är julen mer präglad av ensamhet och splittring och rimmar dåligt med glädje och gemenskap.

Ljusen en symbol för livet

Jesus säger om sig själv: Jag är världens ljus. Den som kommer till mig skall aldrig vandra i mörker. Alla de tusen och åter tusen ljus som lyser i mörkret i hela världen under advent och jul vill visa vägen mot Gud.

Tanken på alla människor som tänder sina ljus och ber för världen kan ge oss en bild av fred på jorden och hopp om en god värld. Ljusen är symbol för livet som finns även i det som ser hopplöst ut runt om i vår trasiga värld.  De är också en symbol för de flämtande lågor som finns inom oss när det är tungt och svårt i våra egna liv.

Vi får vara med att sprida detta ljus på olika sätt – särskilt under advent och jul då vi tänker på varandra – dela med oss på olika sätt till våra medmänniskor. Vi firar gudstjänst och ber för människor och vi samlar in pengar för att hjälpa dem som har det svårt runt om i världen.

Julafton

Den heliga natten inför Jesus födelse.

Juldagen

Vi firar Jesus födelse. Det handlar om Ordet som blev kött och tog sin boning ibland oss, d v s Gud blev människa genom Jesus.

Annandag jul

Handlar om den första martyren, Stefanos. Här får vi se vilka konsekvenser den kristna livshållningen fick för många redan i kyrkans första tid. Stefanos vittnade stort om Jesus.

Nyårsdagen

Den åttonde dagen efter Jesus födelse får han sitt namn, det namn som ängeln gett honom innan hans mor blev havande. På den åttonde levnadsdagen sker också omskärelsen som är ett tecken på ett förbund mellan Gud och Abrahams folk – judarna.

Nyårsdagen har också utlysts som en bön­­-dag för fred. Gud sände sin son som räd­d­ning åt människorna och redan i julnatten hördes bönen för fred i änglarnas sång.

Trettondedag jul

Tretton dagar efter jul firas ”Epifania”.  Ordet kom­mer från grekiskan och betyder uppenbara, visa fram. Det som visar sig nu, allt tyd­­li­gare, är Guds närvaro bland oss. Bland de första som fick se den nyfödde Jesus var de vise männen. I evangeliebokens texter berättas om vägen till Betlehem via Jerusalem och hur de fann Maria och Jesusbarnet med hjälp av en stjärna på himlen och hur de hyllade barnet med gåvor: guld för hans kungavärdighet, rökelse för bönens tjänst och myrra för balsamering vid begravning. De vise männen, stjärntydarna eller konungarna som de också kallas i traditionen, har blivit representanter både för alla åldrar och för de då kända kontinenternas folkslag. Detta vill uttrycka att hela mänskligheten står i tillbedjan inför Jesus.

Eftersom männen var icke-judar och tillresta från olika kontinenter har man sedan länge tänkt på trettondagen som den dag då vi firar att Jesus börjar bli känd också utanför det judiska folket. Jesus blir känd över hela världen. Trettondag jul är därför den dag då Svenska kyrkans julinsamling avslutas. Mis­sio­nens uppgift är att göra Jesus känd över världen genom att göra som Jesus gjorde: bota sjuka, utbilda och upprätta människovärdet.

Kyndelsmässodagen

Kyndelsmässodagen kommer av seden att inviga och dela ut ljus till församlingen. Själva ordet kyndel betyder bloss. Ljus på engelska är candle och på isländska kyndil. Ljuset påminner oss om beskrivningen av Jesus i kyndelsmässodagens evangelieberättelser: han är ett ljus  med uppenbarelse.

Dagens andra rubrik är ”Jungfru Marie kyrkogångsdag”. Denna söndag, som infaller 40 dagar efter Jesus födelse, firas också till minne av hur Maria bar fram Jesusbarnet inför Herren i templet. Enligt judisk lag och sed ska nämligen varje förstfödd av manskön helgas åt Herren. Man bar också fram offergåvor.

Jungfru Marie bebådelsedag

Dagen då Maria blev bebådad, dvs då hon fick bud av ängeln Gabriel att hon skulle föda Guds son och att hans namn skulle vara Jesus. Det finns ikoner som illustrerar att Maria blev gravid genom den heliga Anden som sände en stråle in genom hennes öra varpå hon blev havande.

Har du en fråga om kyrkans högtider eller om vad som helst som rör den kristna tron? Ställ den här!

Vi svarar till din uppgivna e-postadress. Vi kan också komma att publicera frågor och svar här, men vi uppger då inga namn.

Kommentarer

Ingen har ännu kommenterat denna artikel.

Skriv en kommentar